aaangelika kerstin louise swenssown

tiden går fort jag kommer ihåg när vi skaffade dig för åtta år sen du var så glad av att se oss, och du blev ännu gladare av att få veta att du skulle åka med oss hem, alla dagarna med dig under dessa åren har varit speciella och det finns ingenting som man inte kunnat älska med dig, men tiden gick så fort, den gjorde inte bara mig äldre utan den gjorde dig ännu mer äldre, när du kom hit förförsta gången så vågade du itne gå upp där uppe och när du kom ut på vår lilla tomt då så ville du bara springa runt och lukta på allting, men åren gick och sen fick vi en större tomt och först rymde du vissa gånger men till sist lärde du dig att du inte behövde springa iväg för att få din lilla frihet som du ville ha, du kunde ligga precis var du ville utan att vi störde, och du kunde komma till oss när du än ville med en pinne eller med en boll som du ville vi skulle kasta iväg till dig. men nu är du mellan 10 11 år och en som inte bor så långt i från oss e vanna med hundar som dig så berättade hon att man märkte att du har problem med höfterna, så pappa har blivit tvungen att ta det svåra beslutet att avliva dig, du har ju en slags knuta under halsen som bara hänger där och du orkar inte så mycket, och du blir tvungen att anstränga dig varje gång som du ska andas och inte med det din syn har blivit ännu värre tror inte ens du ser någonting mer, men vi gör det bästa för dig, du ska ju få slippa lida som du gör. kommer aldrig att glömma dig! kommer alltid älska dig! min lilla zindy!<3